En bluffpilots bekännelse: Thomas Salmes 13 år i himlen

Av Thomas Salme och Stefan Lövgren

Handling: 

Den fantastiska historien om Thomas Salme - den svenske piloten som flög internationellt i tretton år med ett förfalskat pilotcertifikat.

Thomas Salme (född 1969) växer upp i Stockholmsförorten Jordbro, spelar fotboll och hockey men drömmer om att bli pilot. När hans mamma dör i cancer ärver han en summa pengar och kan påbörja en utbildning för att få ett flygcertifikat, för ett mindre plan. För att bli pilot på riktigt krävs längre utbildning, fler flygtimmar och framför allt mer pengar. Det utgör dock inget hinder för Thomas, som börjar bluffa sig fram. Han studerar flygteknik på egen hand och pratar in sig på SAS Flight Academy, där det finns flygsimulatorer. Därifrån är steget inte långt från att förfalska ett trafikflygarcertifikat och på chans söka jobb som styrman för ett italienskt bolag. Och han får jobbet! En trettonårig karriär i cockpit tar sin början.

Men även sanndrömmar har sitt slut och den dag som Thomas länge fruktat kommer i slutet av mars 2010. Han befinner sig på Schiphols flygplats utanför Amsterdam och ska flyga till Ankara för det turkiska flygbolaget Corendon, men han anar oråd. Vid gaten står flygplatspolisen och väntar. Efter 10 000 flygtimmar och 700 000 passagerare tar ett osannolikt äventyr slut. Eller? Det är här berättelsen börjar. Den riktiga resan där verkligheten hinner ifatt både Thomas och den som har fått i uppdrag att skriva hans livs historia, journalisten Stefan Lövgren.

Historien om bluffpiloten Thomas Salme är fascinerande på många plan och handlar inte bara om hans högtflygande liv utan också om jakten på den perfekta storyn eller hur sökandet efter sanningen lätt blir en del av en annan lögn. Inget är vad det synes vara. Kan vi någonsin känna oss säkra när vi stiger på ett flygplan igen? "This is your Captain, Thomas Salme, speaking. Fasten your seatbelts, ready to take off in two minutes."

Mitt betyg: 2/5

Kändes löjlig på nåt viss. Första halvan som är Thomas del, är rå och lite komiskt skriven. Men samtidigt väldigt skrytig och med mycket onödig info som inte hör hit.. Tex hans sexualitet hade jag inte behövt veta något om. Andra delen känns också löjlig, den delen skriver författaren om egna ord, där han försöker sätta dit Thomas som en mytoman. Känns som att han mest resonerar fram och tillbaka och inte har så mycket konkret fakta. Tar även upp Thomas gamla kollegors negativa åsikter om Thomas. Känns bara som löjligt skvaller som inte direkt säger något viktigt. Det finns alltid människor som har något negativt att säga om en annan person, varför ta upp det för att bara kränka? Kom med ren fakta istället.

Avhopparen: min 20 år inom scientologin

av Robert Dam

Handling:
Under mina år i scientologirörelsen hade jag hört många obehagliga saker om organisationen, om folk som hade tagits till fånga, låsts in i små rum i flera veckor, berövats sin nattsömn och blivit förhörda tills de har brutit ihop och erkänt vad som helst eller skrivit på papper och frånsagt sig möjligheten att driva rättssak mot organisationen.Jag hade hört många historier om hjärntvätt och misshandel, men jag hade avfärdat dem som simpla påhopp från våra fiender, försök att smutskasta organisationen med hjälp av befängda lögner.Nu blev jag rädd att allt kanske inte hade varit lögner. Robert Dam har just tagit studenten, lever på socialbidrag, är lite blyg och drömmer om att bli en stor musiker när en ung kvinna på gatan frågar honom om han vill göra ett personlighetstest.Det är hans första kontakt med L. Ron Hubbards lära, scientologin, och den kommer att bli hans liv. I tjugo år klättrar han på Bron, scientologirörelsens utvecklingsstege, och varje steg kostar honom stora pengar - pengar som han oftast inte har. Att bli först clear och sedan OT är värt vilka uppoffringar som helst.Så hamnar han plötsligt i onåd och får se helt nya sidor av scientologin. Vad är det egentligen som L. Ron Hubbard predikar om? Och vart har han tagit vägen?Robert Dam var med i scientologirörelsen i 20 år, och hans självbiografi, som också ger en överblick över scientologins historia, har blivit mycket uppmärksammad både i hans hemland Danmark och internationellt.

"...både fängslande och förfärligt att läsa om hur unga, osäkra människor utnyttjas, ekonomiskt och självsligt." - Ingalill Mosander, Aftonbladet

"...hans modiga, avslöjande och rättframma inifrånskildring är både bisarr och tragisk, men även svidande obehaglig ... En oerhört viktig bok." - Margareta Wiman, Bibliotekstjänst

"Högintressant läsning" - IKON1931This is a story that has to be told - Norges utrikesminister Espen Barth Eid

"En välskriven och fängslande skildring av livet med scientologin ... om att ha modet att våga göra upp med en bit av sig själv ..." - Jyllandsposten som gav boken fem stjärnor

"... en sann bladvändare, en ren thriller ..." - Kristeligt Dagblad       

Mitt betyg: 4/5

Intressant bok. Den ger mycket information så man får en djup inblick i hur scientologin fungerar. Men den blir riktigt bra först efter ungefär halva boken, då han börjar inse att något är fel och berättar om hur han steg för steg väljer att lämna scientologin. Men jag förstår att det ändå är viktigt att först redovisa för hur allt fungerar, för att man som läsare verkligen ska förstå. Jag är glad att jag har läst denna boken, det är viktigt att vara påläst kring saker som scientologi, för att själv kunna undvika att hamna i en sådan fälla. Robert Dam är en modig man som vågar berätta sin historia, och han gör det också på ett väldigt bra sätt. 

                   

Simmar-Emma: min kamp mot bulimin

Av Emma Igelström och Carina Olofsson

Handling:
VM-guld och världsrekord i simning? Emma berättar om medaljens baksida

Den 4 april 2002 slog Emma Igelström världsrekordet på 50 meter bröstsim, vilket inte bara innebar ett VM-guld utan även att hon blev första kvinna att någonsin simma sträckan under 30 sekunder. Hon lämnade VM i Moskva som hela världens simdrottning ? tre världsrekord, tre guld och ett silver.
Hon stod på toppen av sin idrottskarriär, men hon mådde allt annat än bra. När hon var Simmar-Emma höll hon demonerna borta och slapp visa sitt rätta jag: den sjuka Emma, hon som inte var värd någonting. I drygt nio år hade hon då lyckats bevara hemligheten: sina ätstörningar och sjukdomen bulimi.
Med egna ord och dagböcker vill Emma Igelström berätta om kraven inom idrotten och pressen utifrån, den åtta månader långa sjukhusbehandlingen för ätstörningarna och beslutet som innebar att hon redan vid 24 års ålder bestämde sig för att sluta simma? Det var ett fruktansvärt svårt beslut att ta. Det var ju allt jag hade? mitt livs två största kärlekar: bulimin och simningen?

Mitt betyg: 3/5

Helt okej bok! Välskriven och intressant. Man får bra beskrivningar, så man känner verkligen med Emma.

Sanna historier om flickan i auschwitz

Av Sören Sommelius

Handling:

Det är 1941. Världskriget härjar i Europa. Någonstans i Österrike dunkar ett tåg fram, på väg mot Polen. Ombord är polska flickan Katja, sexton år. Hon har rymt från den österrikiska bondgård hon tvingat arbeta på i över ett år utan lön. Så skickade hennes mamma pengar till en tågbiljett och äntligen kan Katja åka tillbaka hem.

Men snart förstår hon att något är fel. Det myllrar av tyska soldater på tåget. Katja har stigit på fel tåg. Det hon hade att vänta var inte den efterlängtade återföreningen med familjen. Istället skulle hon tvingas tillbringa över fyra år i olika koncentrationsläger.

Först nu, sextio år senare, orkar Katja berätta om sina upplevelser. Sören Sommelius, kulturskribent på Helsingborgs Dagblad, skildrar här hennes fasansfulla historia. Det är en berättelse om total hjälplöshet, osvikligt mod och hopp som aldrig överger. 

Mitt betyg: 3/5

Helt okej bok, lättläst och intressant. Den fångade helt klart mitt intresse. Mycket bättre än andra böcker jag har läst om förintelsen, som till exempel Mannen utan öde (som var kass). Tyvärr hade jag önskat att den var längre, man vill gärna veta mer, likadant när det gäller detaljer. Jag blir intresserad och vill veta mer helt enkelt. Men jag förstår att det måste vara svårt att minnas allt efter så många år, speciellt när det varit så traumatiskt.